Ofta hör jag på frågan” vad har ni gjort idag? svaret ”BARA lekt!”

För mig innebär utevistelse inte att man BARA är ute och leker utan för mig är det den ultimata stunden för inlärning, bearbetning och utveckling.
Jag tror att många tänker som jag men ändå svarar på ett för mig alldeles för slentrianmässigt vis. Jag provade för skoj skull att en gång svara en förälder på dennes fråga vad vi hade gjort att vi bara hade lärt. Föräldern tittade konstigt på mig och blev smått irriterad för att jag inte ville förtydliga mitt svar utan hänvisade honom till sin dotter. Morgonen därpå kom han med ett leende på sina läppar och talade om för mig att dottern hade sagt att de bara hade lekt hela dagen. ”Ja just det” svarade jag. Föräldern tittade på mig och så såg jag honom förstå vad jag menade.
Den här föräldern hade ganska god koll på livet och förstod därför relativt snabbt men ofta måste vi motivera och visa på vad vi egentligen gör när vi är ute.
Att vara ute innebär att vi under en dag i princip kan ha berört samtliga ”skolämnen” och nått upp till de flesta mål som finns i läroplanen. Ta er tid att fundera på vad ni har gjort och vad det kan innebära för barnen efter en dag ute. För att få ett ultimat resultat bör utevistelsen spenderas i en miljö som är relativt naturlik, grön och kuperad med variation.