November 2009 Archives

Plåstret

Thumbnail image for Thumbnail image for Thumbnail image for Thumbnail image for Thumbnail image for Thumbnail image for Thumbnail image for Thumbnail image for Thumbnail image for Thumbnail image for Thumbnail image for Thumbnail image for Thumbnail image

Två och två krokar man armkrok och målet är att den ena ska bli av med den andra fast den andra inte vill det. Man får hoppa, snurra eller på annat sätt försöka att bli av med den andra. Rollerna byts när den 1:a har lyckats bli av med den andra eller  när man inte orkar längre.

Allt färre lämnar asfaltsdjungeln

DSC00460.JPG

Nu framträder en bild av att färre svenskar tar sig ut i naturen. Enligt SLU`s forskning så minskar vistelsen i skog och natur ganska mycket och man bör fundera på hur vi ska motverka detta. Den naturliga vistelsen i naturen, som att plocka bär och svamp, som barn förr fick genom att följa med sina föräldrar eller mor- farföräldrar har minskat radikalt. Är man ute i naturen idag så är den vanligaste anledningen att man tar en promenad. Övernattningar i naturen i tält eller stuga har minskat mycket och bekvämligheten ökar. En av anledningarna är bl.a. okunskap om naturen och rädslan för det okända, "den farliga naturen".

Hur ska vi nu råda bot på det här? Att ge kunskap och vana redan från tidiga år tror jag är en av lösningarna. Varför inte ämnesintegrera bärplockningen. Ni kan ju själva fundera på hur många olika ämnen som man vidrör när man plockar bär och gör sylt eller paj! (idrott, matte, hemkunskap, historia, samhällskunskap, naturkunskap bl.a.)

När inte föräldrar gör det så får förskolan och skolan göra det! Bjud in föräldrar att vara med och gör skogsvistelsen till en bärfest!

Häng med

Thumbnail image for Thumbnail image for Thumbnail image for Thumbnail image for Thumbnail image for Thumbnail image for Thumbnail image for Thumbnail image for Thumbnail image for Thumbnail image for Thumbnail image for Thumbnail image for Thumbnail image

Ställ er i fyra led med näsorna mot mitten. En person står utanför och ska gå runt alla och sedan knacka den yttersta personen i ett av leden på axeln, samtidigt ropar han "Häng med!". Då ska den som som knackade plus den han knackade på och hela hans led springa ett varv. Den som kommer sist får bli nästa gång.



Utemiljöns plats i lärarutbildningen

DSCF0003.JPG

Nu har jag varit två dagar i Falun på tankesmedja om utemiljöns plats i lärarutbildningen. Deltagare har varit folk från olika högskolor och naturskolor bl.a. Det finns otroligt mycket kunskap om utomhuspedagogik i den här gruppen och det är intressant att höra allas synpunkter och reflektioner. Mina egna reflektioner är att det här forumet behövs men att man bör fundera på hur man ska gå vidare för att få bästa resultat. 

Om man helt neutralt skulle sitta med i den här samlingen och lyssna så skulle man konstatera följande: 
  1. Alla här brinner för utomhuspedagogik.
  2. Utomhuspedagogikens innebörd ser olika ut för olika personer.
  3. Man tycker synd om sig själva (utomhuspedagogiken)
Att alla brinner för utomhuspedagogiken är självklart och konstigt vore det annars. Men vad är utomhuspedagogik? Det man kan konstatera är att utomhuspedagogiken har lite olika betydelse för olika personer. Men trots det så håller utomhuspedagogiken på att mogna och att man i begreppet utomhuspedagogik lägger mycket i förhållningssättet och hur man tar in kunskap. Utomhuspedagogik sker inte bara utomhus utan sker där man får bästa kvalité i undervisningen för det aktuella momentet. Man kanske först är ute för att få en praktisk erfarenhet och därefter bearbetar man den teoretisk inomhus för att sedan gå ut igen för att få teorin bekräftad. Det är givetvis viktigt att man skapar så bra förutsättningar som möjligt för utevistelsen för att det ska bli en positiv upplevelse, förhållningssättet är viktigt!

Ibland kan man tro när man lyssnar att utomhuspedagogik som metod är den enda metod som inte nämns i skriften om den nya lärarutbildningen men så är inte fallet. Skriften (En hållbar lärarutbildning sou 2008:109) är fokuserad på målen och metoden lämnas åt högskolorna att bestämma. Likadant är det med läroplanen som även den lämnar väldigt fritt att välja arbetsmetod men anger målen. Utomhuspedagogik är en pedagogik som gör det möjligt att på ett bra sätt nå upp till samtliga mål i läroplanen men också lärarutbildningens mål. 

Jag tror att det bästa sättet att sprida utomhuspedagogiken är att den ska finnas med i lärarutbildningarna, inte bara som teori utan som metod till inlärning även på högskolan. För att man ska använda sig av en pedagogik så måste man själv ha fått prova på den. Därför är det viktigt att högskolorna får upp ögonen för utomhuspedagogikens möjligheter. Man behöver också som nyutbildad lärare få stöd för sin pedagogik hos rektor. Därför tror jag att utomhuspedagogiken även måste få en given plats i rektorsutbildningen. För att få mer fokusering på utomhuspedagogiken krävs mer forskning och fältstudier som visar på det suveräna med utomhuspedagogiken och att forskningen sprids.

Vi är inte ensamma om att tro på vår pedagogik men vi är en pedagogik som växer och stärks över hela världen. Var med och förändra! utveckla er utomhuspedagogik och sprid resultatet!

Mackkull

Thumbnail image for Thumbnail image for Thumbnail image for Thumbnail image for Thumbnail image for Thumbnail image for Thumbnail image for Thumbnail image for Thumbnail image for Thumbnail image for Thumbnail image for Thumbnail image for veckans lek.JPG

Alla går omkring i ett begränsat utrymme.
Två personer är tagare och ska fånga in en tredje person mellan sig, som ett pålägg mellan de båda brödskivorna. Den infångade blir förgiftad och måste ligga förlamad på marken och räkna till tio innan den får resa sig upp igen.

Hur ska vi komma?

Thumbnail image for Thumbnail image for Thumbnail image for Thumbnail image for Thumbnail image for Thumbnail image for Thumbnail image for Thumbnail image for Thumbnail image for Thumbnail image for Thumbnail image for veckans lek.JPG

En står framför de andra. De andra frågar: Hur ska vi komma?
Den som står framför svarar på vilket sätt som man ska komma till exempel som: myror, älgar, nyckelpigor, baklänges eller smygandes.
Om den som svarar vänder sig om med ryggen emot de andra ska de andra försöka att först dunka den i ryggen. Den som är först får säga nästa gång.

Elektricitetskull

Thumbnail image for Thumbnail image for Thumbnail image for Thumbnail image for Thumbnail image for Thumbnail image for Thumbnail image for Thumbnail image for Thumbnail image for Thumbnail image for Thumbnail image for veckans lek.JPG

Man bestämmer ett område som man ska vara innanför. Två stycken utses till elektriska hattifnattar. De försöker ta de andra som försöker springa undan.
Den som blir tagen stannar och skakar på hela kroppen. Den tagna fortsätter skaka tills det kommer någon fri kamrat och "stryker" bort elektriciteten från kroppen med händerna. Då är den tagna fri och kan springa igen. Byt de två som ska ta när alla är tagna eller när de är trötta!