Förskolan skall sträva efter att varje barn
- Utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker,
- Utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang,
- Utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum
- Utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enka naturvetenskapliga fenomen, liksom sitt kunnande om växter och djur
- De som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.
Det här når vi genom:
- När det gäller skapande i naturen så finns det egentligen helt obegränsat med material att bygga med. Kojor och hinderbanor i stort format men också kottedjur, stentavlor, tickatroll m.m. som smått pyssel är bara några exempel på vad naturen har att erbjuda. Här krävs det också att man funderar på vad som passar och håller och hur lång en pinne ska vara för att den ska passa till kojan. annat material som naturen har kan vara lera, sand och givetvis stenar. Att göra en stenmur kräver samarbete och uträkning på högsta nivå för att få det bra.
- "Ämnena finns i naturen" brukar jag säga och ni kan ju efter en dag ute fundera på vilka olika skolämnen ni har gett barnen under dagen. Varje dag ute ger vi barnen de flesta ämnena ibland till och med engelska. Vi ger ju kanske först och främst en kunskap i NO där bland annat kretslopp och naturens alla arter blir en naturlig del av utevistelsen men även de andra ämnena har sin naturliga plats i naturen. Varje plats har sin historik och ofta kan vi hitta kulturhistoria där vi är med barnen, en stenmur eller en gammal husgrund till exempel.
- Svenska är givetvis all kommunikation men även att ta reda på vad olika arter och företeelser i naturen heter på andra språk ger spänning i naturen. Precis som man utvecklar barns svenska är naturen givetvis en unik plats för modersmålsundervisning eftersom att man kan uppleva och lära in språket på ett praktiskt och naturligt sätt. Man leker in språket utan att det känns konstlat och möjligheten till bra diskussioner är stor i en miljö som skapar lugn och harmoni.
Sammanfattning
- Naturen ger möjlighet till det goda samtalet
- Naturen ger möjlighet till både grov- och finmotorisk träning.
- Var delaktig och låt barnen ha fel men tänka rätt.
- Naturen har material för skapande i stort och smått.
- Naturen ger sagan liv och möjlighet till att leka sagan och leva ut sin rädsla.
- Naturen stimulerar språkutvecklingen och även modersmålsundervisningen får en bra grund med hjälp av en praktisk och avstressande miljö.
- Skolans alla ämnen sker naturligt i naturen.
UTOMHUSPEDAGOGIKENS GRUND:
- Använd frågorna; Vad? Var? När? Hur? Varför? och Vem? för att skapa intresse och kunskap.
- Använd alla sinnena i en miljö som stimulerar alla sinnena, skogen, ängen, havet, alltså naturen!
Praktiska tips!
- Gör sinnesbanor med barnen där de får uppleva med alla sinnen.
Ex. 1 Kameran och Känseldetektorn: Led en person med bindel till en speciell plats i naturen och låt personen känna sig omkring. Led sedan personen tillbaka och sen ska han/hon visa vart hon var. När man gör kameran låter man personen vara utan bindel och blunda istället eller ha en stor mössa på sig. Gå till en plats och knäpp ett kort nedåt, den ledda personen blinkar till. Gå tillbaka till utgångsläget och sedan får "kameran" visa vart han/hon tog sitt kort.
Ex 2 Adoptera ett träd: Trädet innehåller egentligen hela naturen och vi kan lära oss otroligt mycket genom att använda trädet som "undervisningsplats".
- Börja med att välja ett träd till er grupp där ni har samlingar m.m.
- Ge trädet ett namn för att göra det mer personligt (kompis)
- Prata om trädets olika delar och måla av det.
- Smaka på trädet.
- Lyssna på trädet.
- Titta med lupp på barken och löven.
- Måla och rita av löven.
- Prata med barnen om hur det såg ut här för 40 år sedan och hur det kan se ut om 40 år. Relatera gärna till när deras föräldrar var små och när de får barn som går på förskolan.
- Hur ser trädets kretslopp ut, vilka är beroende av trädet och vilka är trädet beroende av.
- etc.
Ex 3 Myggkull: en är myggan som ska försöka att sticka de andra, om man är många har man fler myggor. När myggan har stuckit någon stannar denna och sätter sin hand på myggbettet. Har man otur kan myggan sticka två stick och då håller man på två ställen. Räddad blir man när någon av de andra sätter sina händer där man blivit stucken och säger räddad. leken pågår tills alla är tagna eller till myggan blir trött.
